Daniela
Hebreiskt ursprung
”Gud är min domare”
Popularitet under 2026
nyfödda fick Carolin som tilltalsnamn 2023.
| År | Källa | Nyfödda |
|---|---|---|
| 1998 | SCB | 13 |
| 1999 | SCB | 14 |
| 2000 | SCB | 10 |
| 2003 | SCB | 10 |
| 2004 | SCB | 7 |
| 2005 | SCB | 5 |
| 2006 | SCB | 6 |
| 2007 | SCB | 6 |
| 2010 | SCB | 5 |
| 2012 | SCB | 5 |
| 2013 | SCB | 4 |
| 2014 | SCB | 3 |
| 2015 | SCB | 2 |
| 2019 | SCB | 5 |
| 2023 | Skatteverket | 2 |
SCB kan inkludera liknande stavningar. Skatteverket räknar varje stavning separat. Serierna visas var för sig och är inte direkt jämförbara.
Carolin är en kvinnlig namnform som framför allt hör till den tyskspråkiga namntraditionen. Namnet räknas till samma namnsläkt som Caroline, Karoline och Carolina. I den svenska namnlexikografiska traditionen förs Carolin till formerna av Caroline, som beskrivs som en fransk och engelsk femininform av latinets Carolus, en form av Karl. Namnets bakgrund går därmed tillbaka till det germanska namnet Karl. Formen ska skiljas från Carolina, som är den latinska namnformen. Namnsläkten har en lång historia i Sverige: Carolina är belagt här sedan 1679, medan Caroline kom in i svenskan senare, mot slutet av 1700-talet. Dessa tidiga belägg gäller namnsläktens äldre former och ska inte tolkas som belägg för att just stavningen Carolin användes då.
| Ursprung | Tyskt |
|---|---|
| Betydelse | Fri man |
| Kategorier | Tyska namn |
Carolin förs i svensk namnlexikografi till formerna av Caroline. Namnsläktens svenska historia går tillbaka till Carolina, som är belagt från 1679. Den franska formen Caroline är belagd i svenskan från slutet av 1700-talet. Dessa årtal gäller de äldre formerna i namnsläkten; något motsvarande tidigt svenskt belägg för stavningen Carolin är inte fastställt här.