Laila

Laila är en nordisk namnform med samisk och finsk anknytning. Institutet för språk och folkminnen beskriver den som en finsk variant av nordsamiska Láilá, som antas ha samband med namnet Aila. Någon säker betydelse för denna nordiska namnbildning är inte fastställd. Stavningen Laila förekommer också som återgivning av det arabiska namnet Layla, med en annan språklig bakgrund; därför bör den arabiska betydelsen ”natt” inte utan vidare föras över på den nordiska namnformen. Namnet spreds i Norden under 1880-talet i anslutning till den norske språk- och sameforskaren J.A. Friis berättelse om Lajla.

Laila fick spridning i Sverige under 1880-talet. En svensk utgåva av J.A. Friis berättelse gavs ut 1882 under titeln Lajla; berättelsens huvudperson bidrog till att namnet blev känt i Norden. Institutet för språk och folkminnen anger att namnet hade sin starkaste period i Sverige 1930–1949.