Doris
I Sverige (nyfödda)
55nyfödda fick Doris som tilltalsnamn 2025.
Popularitet över tid
Visa statistik som tabell
| År | Källa | Nyfödda |
|---|---|---|
| 2004 | SCB | 7 |
| 2005 | SCB | 13 |
| 2006 | SCB | 19 |
| 2007 | SCB | 25 |
| 2008 | SCB | 38 |
| 2009 | SCB | 56 |
| 2010 | SCB | 52 |
| 2011 | SCB | 78 |
| 2012 | SCB | 60 |
| 2013 | SCB | 69 |
| 2014 | SCB | 91 |
| 2015 | SCB | 68 |
| 2016 | SCB | 76 |
| 2017 | SCB | 56 |
| 2018 | SCB | 65 |
| 2019 | SCB | 61 |
| 2020 | SCB | 62 |
| 2021 | Skatteverket | 58 |
| 2021 | SCB | 61 |
| 2022 | Skatteverket | 56 |
| 2022 | SCB | 60 |
| 2023 | Skatteverket | 59 |
| 2024 | Skatteverket | 39 |
| 2025 | Skatteverket | 55 |
SCB kan inkludera liknande stavningar. Skatteverket räknar varje stavning separat. Serierna visas var för sig och är inte direkt jämförbara.
Betydelse och ursprung
Doris är ett kvinnonamn med forngrekisk bakgrund. Namnet har en omdiskuterad etymologi: det har tolkats som ”dorisk kvinna” och har också satts i samband med det grekiska ordet dōron, ”gåva”. I den grekiska mytologin är Doris en havsnymf, dotter till Okeanos och Tethys och mor till nereiderna tillsammans med havsguden Nereus. Namnet förekom i svensk herdediktning redan på 1700-talet, men började användas som personnamn i Sverige först på 1800-talet. Formen har därmed både en antik litterär bakgrund och en dokumenterad svensk namnhistoria.
| Ursprung | Forngrekiskt |
|---|---|
| Namnsdag | 6/2 |
Om namnet i Sverige
Doris förekom i svensk herdediktning på 1700-talet, men det äldsta belägget som personnamn i Sverige är från 1834. Namnet blev ett modenamn under 1920- och 1930-talen och fick också en ny användningsperiod på 1950-talet. I den svenska namnlängden har Doris namnsdag den 6 februari.