Sol
Nordiskt och spanskt ursprung
”Sol”
nyfödda fick Eila som tilltalsnamn 2025.
| År | Källa | Nyfödda |
|---|---|---|
| 2004 | SCB | 5 |
| 2005 | SCB | 9 |
| 2006 | SCB | 7 |
| 2007 | SCB | 8 |
| 2008 | SCB | 12 |
| 2009 | SCB | 13 |
| 2010 | SCB | 15 |
| 2011 | SCB | 12 |
| 2012 | SCB | 17 |
| 2013 | SCB | 11 |
| 2014 | SCB | 15 |
| 2015 | SCB | 20 |
| 2016 | SCB | 19 |
| 2017 | SCB | 19 |
| 2018 | SCB | 18 |
| 2019 | SCB | 20 |
| 2020 | SCB | 22 |
| 2021 | Skatteverket | 19 |
| 2021 | SCB | 17 |
| 2022 | Skatteverket | 27 |
| 2022 | SCB | 26 |
| 2023 | Skatteverket | 17 |
| 2024 | Skatteverket | 18 |
| 2025 | Skatteverket | 28 |
SCB kan inkludera liknande stavningar. Skatteverket räknar varje stavning separat. Serierna visas var för sig och är inte direkt jämförbara.
Eila är ett kvinnonamn med stark förankring i Finland och förekomst även i samisk namntradition. Namnets etymologi är inte helt säker. Ett svenskt namnlexikon beskriver Eila som en finsk eller samisk bildning, eller form av Elin, via den norska namnformen Eili. En annan möjlighet som nämns är att namnet har bildats till den germanska namnleden Eil-. Det finns också alternativa tolkningar i finska namnkällor, men ingen betydelse kan därför anges säkert. I Finland var Eila särskilt vanligt under 1900-talets första hälft. Namnet är belagt i Sverige sedan slutet av 1800-talet och har förekommit i svenska namnlängder.
| Ursprung | Finskt |
|---|---|
| Kategorier | Nordiska namn |
Eila är belagt i Sverige sedan 1887. Namnet förekom i svenska namnlängder under senare delen av 1900-talet: i den namnlängd som användes 1986–1992 hade Eila namnsdag den 3 oktober, och i 1993–2000 års namnlängd den 13 juni. Uppgiften att ökad användning under 1970- och 1980-talen berodde på finländsk invandring kan inte bekräftas av det underlag som granskats.